Workshop
Lärande, kreativitet, känslor
och miljö i skolan
Forum för tillämpad neurovetenskap
Göteborg 4 februari 2016
Cirka 170 personer infann sig till rubricerade workshop. Först åhördes ett inspirationsfördrag av PA Ståhlberg: "Tänk det otänkta", vilket följdes av en livlig diskussion. Specialister samlades sedan i tre arbetsgrupper för att under en timma diskutera hur olika specifika rön från hjärnforskningen kan inkluderas i skolan och i lärarutbildningen, se nedan. Deltagarna samlades därefter i en gemensam lokal för rapportering och slutsatser.
Workshopen var avsedd som en första test på intresset och inriktningen av forumets arbete med att söka inkludera kunskap om hjärnans arbetssätt i skolan, lärarutbildningen, utbildnings-litteraturen m.m. Samstämmighet rådde om den stora betydelsen av detta område och en mängd konstruktiva idéer framfördes. Styrelsen känner sig stärkt av denna respons och avser att gå vidare i sitt arbete. Det är mycket viktigt att då involvera aktiva experter inom olika discipliner och styrelsen mottar tacksamt synpunkter och bidrag i olika former.
Grupp 1. Lärande - vår tids utmaning
Diskussionsledare:
Aadu Ott, professor i utbildningsvetenskap, Strömstads akademi
Bengt Johansson, lektor i didaktik, Göteborgs universitet.
C:a 15 personer deltog i diskussionen.
Följande frågor diskuterades:
Hur fungerar hjärnan?
Innebär den biologiska aspekten på lärande revolution?
Vad är kunskap?
Vad är skillnaden mellan information & kunskap?
Vad innebär det att kunskap omformar synapsgapet?
Varför lär man sig ett stoff "bättre" om man tycker att det är "roligt"?
Kan kunskap, kunnande eller insikt påverka beteende?
Vad menas med att "MIND" har företräde framför Brain som lärarens arbetsplats?
AO´s anmärkning se J. Zull i boken from Brain to Mind
Gäller "Mind is what the Brain does?"
Vad är skillnaden mellan det omedvetna - och det medvetna medvetandet?
Hur skapar man i skolan en bra lärmiljö? AO: Hur skulle OECDs ILE - Innovative Learning Environment kunna implementeras i skolan?
Vad menas med kreativitet? Erland Josefssons definition citerades: "Kreativitet är den spricka i muren genom vilken vi ser verkligheten."
Behövs det kunskap för att vara kreativ? Vad menas i så fall med att alla människor är kreativa?
Blir barn som forskat kreativa? Hur kan "det undersökande arbetssättet" fås att främja forsande beteende?
Varför sker visst lärande? Vad menas med "creative productive creativity?"
How can we implement knowledge about lerarning from the labortatury to the classroom?
Vad innebär "att lära sig?". Hur sker "lärande på hjärnans villkor?" Hur kan lärande i ett klassrum, berikas, och få nytta av insikter i hur hjärnan fungerar?
Grupp 2. Kreativitet och hjärnans möjligheter
Diskussionsledare:
Per-Olof Nilsson, professor i fysik, Tillämpad informationsteknologi, Chalmers.
Civ.ing. Sven-Olof Olsson, tidigare: Saab AB Electronic Defence Systems
Cirka 10 personer hade infunnit sig för att diskutera "Kreativitet och hjärnans möjligheter".
Sven-Olof Olsson inledde med att betona att lärarutbildningen behöver stärkas inom områden som medverkar till att träna och utveckla den blivande läraren i ett aktivt situationsanpassat ledarskap. Denna kunskap är central för en lärare för att kunna hantera elever i olika åldrar då de högre funktionerna i hjärnans nätverk för t.ex. impulskontroll är färdigutvecklade först i 25 års åldern. Läs mer om detta under nyckelområdet ledarskap.
Anders Mark framförde att skolkulturen idag hämmar elever med kreativa talanger.
Gunnel Berlin betonade att konstnärliga ämnen kan stimulera kreativitet.
A-M vill att moment om kreativitet tas in i lärarutbildningen. Det var konsensus om detta i gruppen, men frågan kom upp hur detta kan inordnas i läroplanen.
- er-Olof Nilsson gav en presentation med Power-Pointspel. Han betonade att effektivt inhämtande av kunskap är ett nödvändig moment i skolan. Kunskap är dock värdelös om den inte kan användas. Kreativitet är förmågan att skapa ny (användbara) idéer samt att hitta nya vägar att lösa problem. Det finns mycket lite korrelation mellan kreativitet och intelligens. Läs om detta under nyckelområdet kreativitet.
A-M framförde att inte bara lärare/pedagoger bör utbildas utan även föräldrarna.
Hur bedömer vi moment av "lekande"?
Per-Olof Nilsson sa att det var viktigt att berömma processen snarare än resultatet. Det förra leder till bättre framtida prestationer, med det senare ger sämre resultat.
Problemet med stora klasser ventilerades.
Sammanfattningsvis. Uttryckte gruppen att nya moderna moment grundade på neurovetenskap måste införas i skolan och lärarutbildningen. Särskilt betonades att kreativitet är en av mänsklighetens viktigaste resurser och utan den sker ingen utveckling.
Grupp 3. Emotionell kapacitet och skolmiljöer
Diskussionsledare:
Carl-Gerhard Gottfries, professor i neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs Universitet
Rolf Ekman, professor i neurovetenskap, Göteborgs universitet.
C:a 15 personer deltog i diskussionen.
Professor Gottfries presenterade ämnet Emotik dvs. människans känslomässiga förmåga. Han föreslog att detta borde bli ett läroämne i skolan. Diskussionen blev livlig men ingen negativ kritik framfördes mot förslaget. Däremot föreslogs att undervisning i ämnet borde genomföras redan i förskolan. Ämnen som kan ingå i undervisningen är: vad är känslor, känslospråk (kroppsspråk), impulskontroll. empati, sex och samlevnad samt etik och moral.
På frågan om samtliga lärare skulle få en lärarutbildning i ämnet eller specialutbildade lärare skall finnas var svaret att specialutbildade lärare var att föredra.
Enighet rådde om att det är känslorna som styr vårt beteende och ju mer oskolade de är desto mer primitivt och obearbetat blir vårt sätt att leva.
Professor Ekman presenterade betydelsen av Inovative learning enverionments,(OECD 2013) och "Creative active learning environments" av stor relevans för elevernas hälsa och lärande.
Uppenbart finns ett stort behov av att skolledare, lärare , elever börjar samarbeta med arkitekter om skolmiljöns betydelse för lärande och hälsa på 2000-talet. I Sverige saknas kunskap och diskussion om detta viktiga område.
Vidare nämndes att i Huddinge, Skapaskolan, och Da Vinci gymnasiet Kattegattgymnasiet, Halmstad pågår sedan två år ett samarbete med Peter Lippman, Australien, en av de kunnigaste arkitekterna i att skapa optimala lärandemiljöer, som bygger på att skapa trygghet, positiva emotioner, motivation och förståelse.
Peter Lippman kommer att arbeta ett par veckor i Sverige i april. Ett önskemål blev att försöka ordna ett möte på temat "2000-talets skolmiljöer, från epigenetik till emotik, kreativitet och förståelse".